Varannan Flickornas

Vellinge kommun har under lång tid sagt nej till flyktingar. Oftast med hänvisning till att vi saknar boende. Några av oss har påpekat att vill man så kan man. Då uteblir svaren och argumenten tryter.

Länge trodde nog makthavarna att en nej till flyktingar var en del av framgångskonceptet, kanske är det så än idag, men idag är inte framgången given längre. Alla tänker inte lika och stödet för moderaterna är ner på under 50%. Fortfarande högst i landet men långt från all time high.
Någon gång efter att Nya Moderaterna introducerats blev debatten om flyktingbarn het.

Vellingemoderaterna lovade stoppa det om de kunde, men har ändrat uppfattning och tycker numer att ankarbarn är en del av den kommunala vardagen. Vellingemoderaterna har ständigt legat steget efter och nu är situationen allt mer akut.Var skall de bo ? Hur skall vi göra, en Vellingemodell skall man ha, men vad skall den stå för? Dessutom skenar kostnaderna efter år av passivitet är handlingsberedskapen obefintlig.

Efter några år av flyktinbarnsmottagning kan vi konstatera att de som kom till Vellinge klarat sig bra. Förmodligen  mycket bra om  man jämför. Bygger då den nya Vellingemodellen på dessa framgångar? Nej tyvärr. Hade modellen gjort det hade mer fokus lagts på kontakten med oss boende. Då hade den läxläsning som erbjuds hos vanliga svenska familjer varit en grundsten.Kort sagt ett personligt och individuellt engagemang

Anledningen att barnen lämnar sin familjer i hemlandet är flera men skiljer sig mellan pojkar och flickor. Jag vill därför att Vellinge blir först ut med att hos Migrationsverket kräva varannan flicka. Orsaken till att flickor flyr är oftast helt andra än när pojkar gör det. I desssa tider vill jag skicka signalen att i Sverige är inte flickor värda mindre- därför skall varannan plats i vår kommun tilldelas en flicka.

Hej Hej- Nej Nej

Vid min ICA butik sitter en man i min egen ålder, tror jag, fast han ser äldre ut. Han är alltid glad och vänlig. Hej hej säger han vid både ut och in passagen. Var han kommer ifrån eller bor vet jag inte. Men han är där när butiker öppnar och till de stänger. Långa dagar minst sagt.

Jag har bestämt mig för att inte ge honom några pengar, dels för att jag sällan har mynt eller ens sedlar numera, men framförallt därför att jag tror att det inte hjälper honom eller ens gör hans morgondag bättre än denna dag.Men jag vet inte. Jag har försökt ta reda på mer om de sk eu-migranterna, men det är svårt. Den ena säger att det inte är så organiserat som den andre påstår. Hur skall man veta?
För några år sedan var jag på besök i Rumänien. Vi besökte ett universitet med högt begåvade studenter för att försöka få dem flytta till Sverige och arbeta i IT branschen som programmerare. Vi var inte först eller ensamma. Idag är deras hemstad fyllt med internationella jättar som lägger beslag på begåvningarna.Kontrasten till tiggaren på ICA är total. Men de kommer troligtvis från samma land. Allt detta får mig att fundera över vad vårt samhälle kan förväntas hjälpa sin medmänniskor utanför landets gränser med. Jag tycker i första hand ansvaret för rumänska människor är en uppgift för Rumänien, inte Sverige eller något annat land. Självklart skall Sverige, som ett rikt land byggt av människor som strävar efter en bättre morgondag, hjälpa andra människor i världen, men gör vi det genom att låta dem tigga utanför våra affärer och restauranger. Jag tror inte det. Jag tycker vi omgående skall ge kommunen möjlighet att beivra tiggeri . Då skickar vi en signal till andra länder att det är inte med tiggeri som vi bekämpar fattigdom i Sverige. Kanske tar de efter och satsar på att utbilda alla sina medborgare så att framgångssträvande företag fortsätter att söka sig till deras länder för att där bygga en bättre framtid.

Jag förväntar mig att politiken nu tar sig samman och fattar ett beslut.